The browser you are using is not supported by this website. All versions of Internet Explorer are no longer supported, either by us or Microsoft (read more here: https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Please use a modern browser to fully experience our website, such as the newest versions of Edge, Chrome, Firefox or Safari etc.

Outreach

Stakeholder interaction and outreach is an important aspect of MERGE – for advancing transdisciplinary research, for getting an understanding of the needs of the society, and also for reaching out, making sure that the gained knowledge is utilised outside academia.

Below are examples of synthesis reports, policy briefs and books that MERGE research and researchers have contributed to.

Reports

The importance of land-atmosphere biophysical interactions for regional climate and terrestrial ecosystem change - Improved understanding to inform Swedish national climate action.

2020

Authors: Wilhelm May | Paul A. Miller | Benjamin Smith

ISBN: 978-91-984349-3-4 (print) 
ISBN: 978-91-984349-4-1 (pdf) 

About the report: The synthesis aims to lay the foundation for an improved understanding of the biophysical influence of land-use and land-cover changes on regional climate and terrestrial ecosystem change in Sweden, and to outline a roadmap for developing tools that support the formulation of policies and decision-making by policymakers, taking these potentially significant effects into account. The additional information and support tools will enable holistic assessments of the Swedish national climate policy for regional climate and terrestrial ecosystems.

Open the report (PDF, 5,60 MB, new tab)

Collection of sources in separate documents:
Collection of sources_1 (PDF, 1,11 MB, new tab)
Collection of sources_2 (PDF, 264 KB, new tab)
Collection of sources_3 (PDF, 296 KB, new tab)
Collection of sources_4 (PDF, 304 KB, new tab)
Collection of sources_5 (PDF, 533 KB, new tab)

The work on this synthesis is supported by the FORMAS Research Council (grant number 2017-01895) as part of the National Research Programme on Climate.

2014

Authors: Terese Göransson, Markku Rummukainen

Key words: climate services, climate information, climate data, the Netherlands, Sweden

ISBN: 978-91-981577-3-4

About the report: This report is a result of a cooperation project between Lund University in Sweden and the Koninklijk Nederlands Meteorologisch Instituut, KNMI, in the Netherlands. The overall aim of the project was to provide an initial mapping of providers and purveyors of climate services in the Netherlands and Sweden. In total, 64 organisations participated in the study, through questionnaire replies and/or interviews. The report presents the results of the mapping, including the use of the term climate services, existing climate services portfolios, how these services are developed and how they are communicated to the users of the services. It compares the Swedish and Dutch landscapes of the climate services provision, and also discusses their potential gaps and possible ways of enhancing the provision of climate services.

High-resolution pdf of the report (11 MB, new tab)

Policy briefs

2015

Författare: Markku Rummukainen

Om forskningssammanfattningen

Att begränsa den globala uppvärmningen till under två grader - tvågradersmålet - är ett övergripande mål i klimatpolitiken såväl internationellt som i Sverige. Tvågradersmålet kan ses som ambitiöst jämfört med globala trender idag, men den utesluter inte alla klimateffekter. Om målet är tillräckligt beror alltså även på vilka risker vi kan acceptera och vad vi kan åtgärda med anpassning. För att kunna nå tvågradersmålet behöver de globala utsläppen snarast börja minska, vilket är förenligt med en hållbar samhällsutveckling lokalt, regionalt och globalt. 

Tvågradersmålet - Klimat i fokus nr. 15

2014

Författare: Markku Rummukainen

Om forskningssammanfattningen

Den observerade globala uppvärmningen sedan industrialismens början uppgår nu till nästan en grad, havsnivån har stigit och Arktis havsis och glaciärer smälter. Hur stor klimatförändringen och dess effekter till slut blir beror främst på utvecklingen av de
klimatpåverkande utsläppen, speciellt koldioxid. De globala utsläppen behöver över tid begränsas till 3700 miljarder ton koldioxidekvivalenter, totalt och från alla utsläpp, om det ska kunna gå att undvika en global uppvärmning över två grader. Mer än hälften av denna mängd har redan släppts ut. För att komma åt utsläppen, behöver man fokusera inte bara på hur, utan även varför de ökar. Fokus för åtgärder måste ligga på drivkrafterna bakom utsläppens ökning om vi ska kunna vända trenden till en minskning.

Globala utsläppen ökar, men måste minska - Klimat i fokus nr. 8

2013

Författare: Markku Rummukainen

Om forskningssammanställningen

FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC lyfter i sin femte stora rapport (”Assessment Report 5”, AR5) fram att för att den långsiktiga globala uppvärmningen ska kunna begränsas till mindre än 2 grader, behöver de kumulativa växthusgasutsläppen begränsas till en viss maximal mängd. För att sannolikt uppnå en sådan klimatstabilisering uppgår det totala utsläppsutrymmet, det vill säga mängden kol som får släppas ut, till omkring 1000 miljarder ton kol över tid. Här omfattas såväl utsläppen av koldioxid från kol, olja,
naturgas och avskogning, som utsläppen av andra klimatpåverkande växthusgaser. Ett utsläppsutrymme på 1000 miljarder ton kol kan låta mycket, men en stor del av detta har redan effektivt förbrukats. Det blir allt med bråttom med att bestämt minska utsläppen om tvågradersmålet ska kunna hållas.

Fönstret för tvågradersmålet på glänt, på väg att stängas - Klimat i fokus nr. 5

2013

Författare: Erik Swietlicki

Om forskningssammanställningen

Partiklar i atmosfären – aerosoler – har en avkylande effekt på jordens klimat. Aerosolernas sammanlagda effekt bedöms i IPCCs femte stora rapport, AR5, som något mindre än vad som rapporterades i 2007 i AR4. Partiklars avkylande effekt har troligen i viss mån motverkat växthusgasutsläppens uppvärmande påverkan. Vi kan dock inte förlita oss på sådan draghjälp i klimatarbetet. Internationella överenskommelser om utsläppsbegränsningar för koldioxiden är helt avgörande för att förhindra allt större klimatförändringar under de kommande årtiondena. Utöver att det finns många osäkerheter kring aerosolernas klimatpåverkan, har de allvarliga hälsoeffekter och behöver rimligen åtgärdas på grund av det. Åtgärdsstrategier för att minska sotutsläppen kan ge parallella positiva effekter både på klimatet och på människors hälsa.

Partiklar i atmosfären påverkar klimatet - Klimat i fokus nr. 3

2013

Författare: Svante Björck

Om forskningssammanställningen

Paleoklimatologi – läran om hur klimatet utvecklats genom jordens historia – ger oss referensramar för att sätta dagens klimat och möjliga framtida klimatförändringar i ett historiskt perspektiv. Till exempel visar nya analyser av historiska klimatarkiv att för norra
halvklotet var perioden 1983-2012 sannolikt den varmaste på 1400 år. Vi ser även att vid den senaste värmeperioden, för 125 000 år sedan, var den globala medeltemperaturen troligen endast 1-2 grader högre jämfört med industrialismens början 1850, och att detta sammanföll med minst 6 m högre havsnivåer än dagens. 

Paleoklimatet informerar oss om framtiden - Klimat i fokus nr. 4

2013

Författare: Marianne Hall och Markku Rummukainen

Om forskningssammanställningen

Under den specifika perioden 1998-2012 har den globala medeltemperaturen i atmosfären inte signifikant ökat. Trenduppskattningar över förhållandevis korta perioder är känsliga för valet av specifika startår och slutår, och är heller inte nödvändigtvis representativa för en mer långsiktig pågående trend. Klimatförändringarna har inte mattats av, och inte heller kan riskerna kopplade till klimatförändringar under det kommande århundradet justeras nedåt i ljuset av de senaste åren. Att den globala temperaturtrenden både kan minska och öka under perioder på 10-20 år, jämfört med den långsiktiga trenden, är inte
någon ny kunskap. Liknande händelser finns upptagna i temperaturmätningarna under 1900-talet, och syns även i klimatmodellsimuleringar. 

Klimatet tar inte paus – de senaste 15 årens globala medeltemperaturtrend - Klimat i fokus nr. 2

2013

Författare: Marianne Hall och Markku Rummukainen

Om forskningssammanställningen

Storleken på klimatförändringarna som sker till följd av människans aktiviteter bestäms dels av hur mycket växthusgaser vi fortsätter att släppa ut, och dels av hur känsligt klimatsystemet är för dessa utsläpp. De globala utsläppen har pågått sedan industrialismens början, men tog fart först i mitten av 1900-talet. Sedan början av 2000-talet har deras ökningstakt ökat till cirka 3 procent per år. För att kunna hålla det så kallade tvågradersmålet bör de globala koldioxidutsläppen kulminera under de närmaste åren, helst före 2020, för att därefter kontinuerligt minska ungefär lika snabbt som de idag ökar. 
 

Klimatkänslighet och utsläppsbanor - Klimatologi nr. 1

2013

Författare: David Simpson, Norske Meteorologisk Institutt and Chalmers

Om rapporten

Ozon är en gas som förekommer naturligt i atmosfären, men vars halt även påverkas av mänskliga aktiviteter. Det är både en luftförorening och ett så kallat kortlivat klimatpåverkande ämne som bidrar till uppvärmningen. Ozon på marknivå är ett stort problem när det gäller luftkvalitet, och påverkar människors hälsa, växtligheten och kollagring, vilket har föranlett kraftfulla åtgärder för minskade ozonbildande utsläpp i Europa och Nordamerika. Åtgärder för att minska ozonhalten nära marknivån förbättrar luftkvaliten och minskar klimatuppvärmningen. 

Troposfäriskt ozon - ett hot mot ekosystem, luftkvalitet och klimat

Books

2015

Editor: Nina Nordh

About: An anthology (in Swedish) about sustainability research at Lund University, with MERGE researchers as contributing authors. 

Open as pdf (4,58 MB, ny flik) 

Contact

Coordinator

Dr. Paul Miller
Lund University
+46 46 2224072
paul [dot] miller [at] nateko [dot] lu [dot] se

Deputy Coordinator

Professor Natascha Kljun
Lund University
+46 46 2224731

natascha [dot] kljun [at] cec [dot] lu [dot] se

MERGE administration

Dr. Lina Nikoleris, research administrator
Lund University
lina [dot] nikoleris [at] cec [dot] lu [dot] se

Therese Ek, research communication
Lund University
therese [dot] ek [at] cec [dot] lu [dot] se

Example of MERGE stakeholder interaction and cooperation was to co-organize Swedish Climate Symposium 2022.